S/Y Maritina

Den 15 october kastade jag loss från födelsestaden Braunschweig  Det var en mysig men mycket dyr plats. 4150 kronor för tretton dagar. Men resan till första stora slussen gick jättebra. Det hände en rolig sak. Slussvakten ropade via högtalare att den långhåriga kvinnan med den svarta tampen dvs jag kan släppa tampen lite grann. Jag fick hjälp med slussningen av min systers svärson. Slussningen gick bra och jag lämnade min matros i wolfsburg där han blev hämtad

Nu åkte jag till ett övernattningsställe längs kanalen

Härifrån gick resan till Haldensleben. I den staden hittade jag en liten hamn med allt jag behövde. Min son Mikael mönstrade på på kvällen och vi åkte nu tillsammans till Berlin.

Mikael hjälpte mig med slussninggar och allting fungerade jättebra. Det blev en övernattningshamn till som var så liten att vi verkade vara stora.

Här berättade folk att det var långt kvar till Berlin. Men vi hade en sådan tur med alla slussningar att vi kunde lägga till nästan vid målet. Vid varje slussning kom vi nästan omedelbart med in i slussen. En alldeles nybyggd marina som dessutom är prisvärd. Här ligger vi till nästa vecka då vinterplatsen blir ledig.

Här kommer en liten julhälsning från Maritina som nu ligger i Berlin Tempelhof. Vi ligger mitt i staden. Tyvärr gör Corona att vi i princip bara kan promenera och handla mat. Jag har dock mycket kontakt med två av mina barn och mitt barnbarn. Det är det finaste av allt.

Från Mölln gick resan till Lauenburg. Alla slussningar gick bra förutom den sista i lauenburg. Jag hade enorma svårigheter att hålla båten. Det visade sig sedan att jag inte hade lagt ur backen. Men det gick dock bra och ingenting hände. Väl i lauenburg tog elen slut med dieselvärmaren på lyckades jag tömma alla förbrukningsbatterier. Vilket innebar att jag från Lauenburg inte hade någon el.

Jag hade dock el till motorn. Jag fick helt enkelt navigera med sjökort.

Slussningen i schiffshebewerk scharnebeck blev till ett drama som tog nästan alla mina krafter. Jag gjorde alla fel man kunde göra och lyckades nästan skada grannbåten. Jag blev utskälld för min klantighet. Jag anropade slussvakten efter slussningen och bad om ursäkt. Nu åkte vi till en öde hamn I lűneburg för natten. Eftersom all el var borta fick fotogen lampan vara värmekälla.

Nästa morgon fortsatte vi i hopp om att under dagen kunna finna en gästhamn. Men båda gästhamnar som fanns på vägen hade bara 1.50 meter djup så där kom vi inte in. Vi fick tillbringa en natt till på en öde liggplats. I denna natt fick ugnen hålla oss varma.

Efter en snabb frukost tidig på morgonen fortsatte vi. Det var mycket trafik på kanalerna. Men skepparna var mycket trevliga. När jag anropade båtarna och frågade om jag fick passera dem tog de ner farten så att jag kom förbi.

Det var en häftig känsla att passera den hamnen där jag ofta sprang som barn.

En timme senare kom jag så till Heidanger Yachthafen. Nu kände jag att jag hade hamnat i himmelen. Ett mysigt litet ställe med ett underbart mottagande.

Att koppla in elsladden och ta en dusch var helt obeskrivlig. En stund senare kom min syster med sin dotter och alla barnbarn. Vi drack kaffe i båten och hade en trevlig stund.

Nu tänker jag stanna här en eller två veckor. Laga några saker på båten och byta batterierna.

Träffa gamla kompisar och familien. Sedan bär det av mot vinteruppehållet i Berlin.

Fortsättning följer.

När jag kom till Grömitz väntade en överraskning som jag inte hade räknat med. Mit barnbarn, min son och min svärdotter hälsade mig välkommen med en flaska bubbel

Dessa tre underbara människor stannade över natten och vi tog en liten segeltur utanför Grömitz. Jag lamnade de tre i staden och fortsatte till Lűbeck. Inloppet till Travemünde blev lite trångt

Färden gick till SVT Segelverein Trave. Där stannade jag i tre dagar och mastade av

Idag har kanalfärden börjat. Resan gick till Mölln. Efter 4 slussningar kom vi till Mölln.

När jag kom till Limhamn mötte jag direkt efter tilläggning. Maria och Roberto mina vänner. De bjöd flera gånger på god mat och mycket trevlig sällskap

Lotta kom ner två gånger vilket jag tyckte var mycket trevligt. Vi han med en del fina promenader. Sedan var det åter dags för henne att åka hem.

Efter nästan fyra veckor kom jag till slut iväg och gick till Rödvig i Danmark. En trevlig liten stad.

Från Rödvig gick det till Vordingborg där min peke fick en smäll när jag skulle tanka. Det är inte lätt att lägga till medströms. Men jag var tvungen. Därifrån åkte vi på morgonen dagen därpå. Det var en underbar soluppgång och mycket dimma, nästan magiskt. Jag hade planerad att gå till nyköbing och stannar en dag extra för att tvätta. Jag missade dock att det inte fanns tvättmöjlighet. Alltså måste jag vänta till lűbeck.

Från Nyköbing gick färden över Östersjön till Großenbrode i Tyskland. En tur på 43,30 nm. Helt utan vind och mycket trafik i stora farleden.

Jag var rätt trött efter turen. Idag kunde vi äntligen segla i två timmar sedan dog vinden. Nu ligger jag i Grömitz där jag lärde mig simma för 50 år sedan. Imorgon går vi de sista 9 nm innan Maritina blir förberedd för kanal färden till Braunschweig och senare till Berlin för att stanna där till mars

Efter det att vi hade lämnat kanalen gick vi genom St Annas skärgård som är mycket vackert. Vi stannade vid en påbörjat gästhamn på uvmarö. Ett trevligt ställe.

Därifrån blev det en lång tur till västervik. Väl i Västervik mönstrade Lotta av eftersom semestern tog slut.

Från Västervik seglade hunden kermit och jag vidare genom en fantastiskt fin skärgård och är nu i Oskarshamn.

Resan genom Göta kanal är fullständigt underbar. Vi tog på dagen tre veckor på oss att gå igenom kanalen. Det är så många vackra vyer när man sakta glider genom landskapet.

Sista sjön Asplången innan vi går in i den sista delen av kanalen

När vi lämnade lilla Edet den 4 Juli tog vi oss vidare till slussarna i Trollhättan. Det var spännande att slussas alldeles ensam i de stora slussarna. Efter slussning lade vi till för natten på spikön mitt i Trollhättan. En trevlig och lungn plats, men så mycket skit av canada gässen.

Efter en lugn natt gick vi vidare till den sista slussen i Vänersborg. Nu var vi ute på Vänern.

Resan till Spiken vid läckö slott var regnig. Sjön var lugn men det tog tid. Segling var tyvärr inte möjligt. Väl inne i skärgården runt Läckö slott kändes det som att segla på Mjörn utanför Alingsås

Det kändes underbart att njuta av god fisk. Vädret ville inte släppa ut oss. Vi stannade några dagar pga regn och blåst. Vi passade på att promenera lite.

Den sjunde juli hade vi tänkt segla över till Sjötorp. Men väl ute på Vänerns öppna vatten fattade vi snabbt beslut att vända in till Läckö slott och vänta en natt till.

Efter övernattningen gick vi över till Sjötorp. Vi kunde återigen inte segla. Kermit vår hund tyckte inte riktigt om det. Det var lite guppigt. Men till slut kom vi till sjötorp.

Första natten i Sjötorp kändes underbart. Nu ska kanalresan börja.

I morse lämnade vi Göteborg för att ta oss upp till Trollhättan. Efter 6 timmar kom vi till den första slussen i lilla Edet. Direkt efter slussen fanns en övernattningshamn. Där stannade vi för nattvilan

Nu har Maritina blivit vaxat och polerat. Dessutom fick hon en röd vattenlinje och ny bottenmålning. Imorgon är det sjösättning. Då börjar den invändiga städningen. Att göra henne lite finare för Lotta och mig.

Nu har resan börjad. Första turen gick till Styrsö. En liten resa på ca 4 nm. Här ska Maritina tas upp för bottenbehandling. Efter denna behandling börjar resan uppför Göta älv för att gå Göta kanal.